Kite prestanda – lär dig läsa av egenskaperna hos en viss kitesurfing kite!

Vid första anblicken märker du kanske ingen större skillnad på olika kitemodeller. Storleken och design är typ det enda gemene man ser skillnad på. Även folk som kitat i åratal har sällan någon större koll på detaljerna som väsentligt skiljer en viss kites egenskaper jämfört med en annans. Faktum är att en kite är en ytterst komplex, mångsidig och högpresterande mackapär med ett galet högt förhållande mellan  kraft och vikt. Komplexiteten i en kites konstruktion innebär att en mängd olika faktorer påverkar dess prestanda – vikt, viktdistribution, bågen (arc), spann, diagonalförhållande (aspect ratio), svep, avsmalning (taper), profildjup, LE diameter, antal strutar, material, lufttryck, projicerad yta, för att nämna några stycken. Varje faktor går sedan att ändra i det oändliga… Ändrar man t.ex. bågen med 24 mm på en kite vars projekterade spann är 4 meter – alltså en förändring på 0,6% – så kan det leda till att kitens egenskaper ändras avsevärt. Komplexiteten och det fina nyanserna av detta slag innebär att kitar kommer fortsätta att raffineras många år framöver. I den här guiden får du lära dig om de viktigaste parametrarna som ändrar en viss kites prestanda. Den engelska terminologin för många av parametrarna är svåra att översätta till begriplig svenska så hoppas du har överseende med att vi blandar lite engelska och svenska i denna guide 🙂

Bågen (arc)

Alltså kurvan/radien av Leading Edge (LE)

Smal båge/arc

  • Ju smalare båge desto mer reaktiv blir kiten
  • Används särskilt för freestylekitar som t.ex. Dice eller Vegas (C-kite)

Bred båge/arc

  • Ju större radie bågen har desto långsammare svänger kiten och desto mer förlåtande
  • Används särskilt för lättvindskitar och hoppkitar med lång ”hang time” t.ex. Rebel (Freeride kite)

Outline (konturlinjen)

Outline beskriver kitens kontur när den ligger platt på marken.
Parametrar såsom svep, aspect ratio och taper (avsmalning) bestäms av kitens konturlinje.

Svep (sweep)

Kurvan/vinkel på konturen.

När kiten är pumpad och sedd i profil från sidan ser vi en vinkel vid LE.

Ett litet svep innebär en liten vinkel till skillnad från en kite med ett stort svep som ger en större vinkel.

Aspect ratio (förhållandet mellan bredd och höjd)

Aspect ratio definieras rent tekniskt som förhållandet hos en geometrisk forms längsta sida kontra dess kortaste sida. Det klassiska exemplet är din TV vars bildskärm förmodligen har bildförhållandet 16×9. När vi snackar om en kite menar vi alltså avståndsförhållandet från vingtipp till vingtipp (span) kontra avståndet från mitten på Leading Edge (LE) till Trailing Edge (TE).

Projekterad aspect ratio

när kiten är uppe i luften ovanför dig

Platt aspect ratio

när kiten är tömd på luft och ligger platt på marken

Lågt projekterad aspect ratio
Freestylekitar karaktäriseras av ett kort vingspann i förhållande till avståndet mellan LE och TE.

Högt projekterad aspect ratio
Racekitar karaktäriseras av ett stort vingspann i förhållande till avståndet mellan LE och TE.

Taper (avsmalning)

Konturlinjen hos en kite kan avsmalna från en bred mitt till smala vingtippar eller från en mindre bred mitt till relativt breda vingtippar. En viss sorts kite kännetecknas inte av graden av avsmalning. T.ex. så kan en freestylekite lika gärna ha en kraftig avsmalning som en marginell avsmalning. Graden av avsmalning justeras för att påverka en viss kite’s attackvinkel.

Kite med moderat avsmalning

Kite med hög avsmalning

Attackvinkel

Kitens vinkeln mot vinden. Kan justeras från en låg vinkel till en hög vinkel genom att dra bommen till dig eller släppa ut den

Låg vinkel

Resulterar i att kiten tenderar att ”frontstalla”.

Stor vinkel

Resulterar i att kiten tenderar att ”backstalla”.

De extrema positionerna där kiten riskerar att stalla minimeras genom att justera ”tow point”, ”cone” och ”leech tension

Låg attackvinkel

Stor attackvinkel

Tow Point (bogseringspunkt)

Tow point kan lättast beskrivas som punkten där framlinorna är anslutna till kitens främre pigtails.

Tänk dig en linje från framlinornas infästningsspunkt vid bommen upp till den absolut främsta punkten på LE. Det horisontella avståndet från denna linje till tow point kan minskas eller ökas för att påverka kitens egenskaper såsom depower, bomtryck, tendenser att back-/frontstalla, drift (en kites förmåga att flyga utan spänning i linorna) samt kitens förmåga att flyga högt upp i vinden (upwind ability).

Målsättningen när man konstruerar en kite är att hitta den optimala tow pointen beroende på vilka egenskaper hos kiten som du eftersträvar. Tow point samverkar alltid med cone, leech tension och aspect ratio.

Tow point bakåt

Tow point framåt

Cone

Kiten har en inbyggd attackvinkel i dess canopy (segel/duk). Man skiljer mellan low cone (liten vinkel) och strong cone (stor vinkel) vilket påverkar kitens kraft och förmågan till depower.

 

Leech Tension

Med leech tension menas spänningen i trailing edge. En ökad spänning medför att attackvinkeln ökar p.g.a. att kiten får en större kon. En för hög leech tension kan negativt påverka trailing edge genom att den kommer böjas inåt. För lite spänning är inte heller bra då det kan få trailing edge att börja fladdra i vinden.

Low Cone

Strong Cone

Leading Edge Diameter

Genom att justera tjockleken/diametern på LE så kan man påverka kitens acceleration, drift (avdrift) och stabilitet. En stor diameter förbättrar kraften och avdriften samt gör kiten betydligt mer stabil och förlåtande. T.ex. brukar skolkitar ofta ha en väldigt stor diameter vilket gör saker och ting lättare för eleven som just är i färd med att lära sig flyga en kite. Samtidigt innebär en stor diameter att draget ökar och kiten blir mer benägen att backstalla. En mindre diameter ger en snabbare, men mindre stabil kite.

LE diameter

Canopy Profile

Canopy profile (profilkurvan) tydliggörs här genom att visa tvärsnittet genom kitens centrum. Genom att ändra profilurvan ändrar man samtidigt attackvinkeln vilket i sin tur påverkar uplift (kraften som drar kiten uppåt) och kitens flygegenskaper.

Kiteprofil

Strut Profile

Strutprofilen är alltså tvärsnittet genom en strut. I kombination med canopy profile kan även strut profile påverka kitens uplift samt dess flygegenskaper. Strutarna kan vara a typen floating struts eller fixed struts.

Fixed Strut

  • Struten är fäst direkt mot duken.
  • Den övre delen av en fixerad strut följer dukens profil.
  • Säkerställer en hög spänning i duken vilket ger ett mjukt och förutsägbart luftflöde.

Floating Strut

  • Glappet mellan en floating (dynamisk) strut och duken är som regel utfyllt med ”ripstop”, (ett slitstarkt polyestermaterial) vilket gör att duken fortfarande hålls på plats, och kontrolleras av strutarna.
  • Den här designen minimerar risken för frontstalls, ett fenomen som är särskilt viktigt att undvika när man kitar i vågor. Våg-kitar går högre upp i vind än typiska freestyle-kitar vilket samtidigt gör dem känsligare för frontstalls.
  • Dutone Neo är ett exempel på en kite med dynamiska strutar.

Ankarpunkter (anchor points) till bridles-linorna

Antalet ankarpunkter till bridle-linorna varierar – ju fler punkter, desto mer belastning kan kiten hantera (t.ex. när man är överriggad och boostar ett hopp) och desto mer stabil är kiten. Kitar avsedda för starka vindar har fler ankarpunkter för att erhålla en bättre stabilitet. Fler ankarpunkter innebär att LE-diametern kan minskas för att minska draget eller att reducera antalet strutar för att minska vikten. (t.ex. Duotone Mono).

Färre ankarpunkter ger en större flexibilitet med samtidigt mindre stabilitet. Något som kan kompenseras med fler strutar.

ankarpunkter_max
ankarpunkter_med
ankarpunkter_few

Antal strutar

Strutarna påverkar vikten och stabiliteten hos kiten. Ju fler strutar desto tyngre kite, men desto bättre stabilitet när kiten utsetts för stora påfrestningar.

 

5 strutar

  • Kitar konstruerade för att klara starka vindar. Lämpar sig för den som gillar att vara överriggad och hoppa när det blåser stormvindar.
  • Mycket stabil.
  • Vikten är inte något direkt problem då kiten är avsedd att användas under extrema förhållanden

 

3 strutar

  • Vanligaste designen på kitar.
  • Mittstruten i centrum på LE ger kiten en helt ok stabilitet.
  • Strutarna på vingtipparna möjliggör precisa manövrar och reducerar fladder i duken.

 

1 strut

  • Kitar avsedda för svaga vindar. Det självklara valet för den som vill hydrofoila i lätt vind.
  • Låg vikt
  • Just vikten är av stor betydelse för den som kitar i svag vind. vid tillfälliga lulls (vindluckor) vill man ha en kite som inte trillar ner i vattnet. En väldigt lätt kite kan hålla sig svävande trots lulls.
Kite med 5 strutar
Kite med 3 strutar
Kite med en strut

Har du läst enda hit har du förhoppningsvis lärt dig något om kitar också även insett att det är en rad olika parametrar som styr en viss kites prestanda. Det går inte att konstruera ”the one” kite som är bäst på allt. Det handlar om kompromisser och en av de största utmaningarna för någon som designar kitar är just att välja bort någon egenskap till förmån för en annan. Det senaste som hänt på kitemarknaden är att det har tagits fram nya lättare och mer slitstarka material, men i övrigt är konstruktionen på dagens moderna kitar i princip densamma som den varit det senaste decenniet.

/Gustav – IKO Kitesurfing Instruktör

hoppa med kite